Nya satsningar för omställning till framtidens sjukvård 2023

Koalitionen fortsätter att satsa mer resurser för omställning till framtidens sjukvård. Inom geriatrisk vård och rehabilitering ska det bli bättre samverkan mellan specialistsjukvården, vårdcentraler och länets kommuner. För bättre arbete med psykisk ohälsa ska Barn- och ungdomshälsan bli den primära nivån för omhändertagande och Ungdomsmottagningen ska arbeta mer förebyggande tillsammans med elevhälsan.

Under måndagen den 30 maj presenterade styrande Koalition för Region Jönköpings län sitt budgetförslag inför 2023 inom nämnd för folkhälsa och sjukvård (FS-nämnden). Koalitionen fortsätter att utöka sin historiska satsning på hälso- och sjukvården som påbörjades 2021 och satsar 317,65 miljoner kronor för 2023.

  – Region Jönköpings län behöver fortsätta ställa om till framtidens sjukvård. Vi utökar vår historiska satsning på hälso- och sjukvården och för 2023 avsätter vi över 113 miljoner kronor. Resurserna ska exempelvis gå till utökad bemanning på vårdcentraler, utökning av rehabiliteringsresurser och psykosociala team, säger Rachel De Basso (S), ordförande i FS-nämnden.

   – Arbetet med att komma i fas med uppskjutna operationer och undersökningar pågår. Arbetet utgår från de enskilda verksamheterna och vi samarbetar inom Sydöstra sjukvårdsregionen. Vår målsättning är att vara i lika god situation som 2019 senast under första halvåret 2023. Beredskap finns att avsätta mer resurser vid behov, säger Martin Nedergaard-Hansen (BA), förste vice ordförande i FS-nämnden.

   – Vi vill se ett utökat samarbete mellan specialistsjukvård, vårdcentraler och länets kommuner. Inom geriatriken ska vi testa att i projektform införa specialiserad geriatrisk vård i hemmet och med fokus på vad är bäst för Esther. För att säkra nära vård i hela regionen inför vi en modell där vårdcentraler och filialer som ligger utanför kommunernas huvudort får ersättning för att öka tillgängligheten. Inom rehabilitering ska vi ha säkra övergångar och stödja kommunerna med specialistkompetens, säger Pernilla Mårtensson (KD).

   – Barn- och ungdomshälsan ska bli primära nivån för omhändertagande vid psykisk ohälsa hos yngre. Ungdomsmottagningen ska arbeta mer förebyggande tillsammans med elevhälsan. Inom vuxenpsykiatrin ska vi säkra att patienter som är i gränslandet mellan specialistvård och primärvård erbjuds god vård och behandling, säger Helena Stålhammar (C).

   – Region Jönköpings län har som mål att bli bäst i Sverige på digitala vårdtjänster. Bättre e-hälsa och distansmöten kräver kontinuerlig utveckling. Vi arbetar med att förbättra tillgängligheten till 1177 via telefon och även rådgivning på olika språk. Nya 1177 Direkt införs på alla vårdcentraler och erbjuder chatt, hänvisning eller symtombedömning dygnet runt, säger Jimmy Ekström (L).

   – Folktandvården ska arbeta för bättre tillgänglighet och behöver minska sin personalomsättning. För bättre arbete med munhälsa hos barn behövs riktade insatser mot områden där kariesförekomsten ökar och en folkbildningssatsning. Samtidigt ökar behovet av specialisttandvård och det kan behövas mer specialister på Folktandvårdens mottagningar, säger Jon Hammarin-Heinpalu (MP).

Budgetdelarna inför 2023 inom folkhälsa och sjukvård fastställs på nämndens möte den 21 juni.

Nya satsningar 2023 i miljoner kronor

  • FS till förfogande: 65
  • Primärvård omställning nära vård: 25
  • Standardiserade vårdförlopp: 5
  • Digitalisering: 5
  • Ungdomsmottagningar: 5
  • Folkhälsa: 5
  • Tandvård barntandvårdspeng: 2,6
  • Utökning av sprututbytesmottagning: 0,75
  • Sammanlagt: 113,35

Inriktningar och satsningar i budget 2023

Specialistvård närmare patienten
Att förflytta sjukhusens specialistvård närmare patienten och primärvården är ett led i förflyttningen mot nära vård. Ett arbete pågår för att skapa möjligheter för de som arbetar i primärvården att tala och överlägga direkt med sjukhusens specialister utan att behöva skicka remiss. Primärvården och sjukhusvården fortsätter att förbättra samverkan och samarbetet med kommunernas hälso- och sjukvård. Detta ger möjlighet att på ett snabbare och mer involverande sätt ger patienten en mer sammanhållen vård med kortare ledtider. 

Förstärkning till primärvården
Genom förstärkningen som görs inom primärvården finns möjlighet till en ökad bemanning på vårdcentralen, utökning av rehabiliteringsresurser, psykosociala team och det ger möjlighet att förstärka primärvårdens roll inom nära Vård. Förstärkningen ökar också läkartäthet, patientsäkerhet, ökad kontinuitet och förbättrar medarbetarnas arbetsmiljö. Region Jönköpings län har ett långsiktigt bemanningsmål inom primärvården med ett genomsnitt på 1500 listade patienter per distriktsläkare. Inom primärvården införs en modell där vårdcentraler och filialer som ligger utanför kommunernas huvudort får ersättning för att öka tillgängligheten för de som har mer än 20 minuter med bil till kommunernas huvudort.

Uppskjuten vård och coronapandemin
I samband med coronapandemin har tillgängligheten påverkats och ett stort antal operationer och besök blivit uppskjutna. Tillgängligheten till akuta och medicinskt prioriterade åtgärder är god och dessa kommer att fortsätta att prioriteras under 2023. En handlingsplan är framtagen för hur den uppskjutna vården ska genomföras. Målsättningen är att vara på samma nivå som 2019 under första halvan av 2023. Fokus kommer vara på att samverka kring den uppskjutna vården inom sydöstra sjukvårdsregionen i syfte att förbättra tillgängligheten till behandlingar och operationer. Region Jönköpings län ska ha fortsatt bevakning av covid-19 och eventuellt behov av ny storskalig vaccination.

Geriatrisk vård
I linje med nära vård ska det ske ett mer proaktivt arbete med de äldre i samverkan mellan geriatriken, primärvård och kommun genom att testa arbetssätt med specialiserad geriatrisk vård i hemmet. Samarbetet ska öka mellan kommunal hemsjukvård och primärvård för att kunna vårda de äldre i hemmet, på korttidsboenden, särskilda boenden istället för att bli skickade till akutmottagningen eller vårdas på sjukhus. För att arbeta med detta krävs en geriatriker och en geriatriksjuksköterska per länsdel. Arbetet med läkarstöd till de särskilda boendena och den kommunala hemsjukvården ska fortsatt utvecklas. Arbetssättet med specialiserad geriatrisk vård i hemmet påbörjas och ska utvärderas efter två år.

Rehabilitering
Rehabilitering är ett viktigt område inom den nära vården som basen för hälso- och sjukvården. Samarbete med specialistsjukvården, vårdcentralerna och kommunerna är nödvändig för trygga och säkra övergångar och en bra rehabiliteringsprocess för den enskilde. Det är viktigt att Region Jönköpings län vid behov stödjer kommunernas rehabiliteringspersonal med specialistkompetens och följa upp hela rehabiliteringsprocessen. Det behövs även utökning av rehabiliteringsresurser i form av exempelvis fysioterapeuter, arbetsterapeuter, logopeder, psykologer och dietister. Digitala verktyg för rehabiliteringsprocessen inom primärvård och specialistvård ska fortsätta utvecklas. Det finns ett ökat behov av rehabilitering i samtliga länsdelar och i en rad processer. Under pandemin har betydelsen av rehabiliteringsresurser synliggjorts ytterligare. Pandemin har även medfört att det finns en ny grupp patienter som är i behov av rehabilitering. Det kan bero på långvariga besvär efter covid-19 eller för patienter som behandlats under en längre period på intensivvård för covid-19. En samlad kompetens har skapats kring utredning, behandling och rehabilitering.

Ungas psykiska hälsa
Barn- och ungdomshälsan ska utvecklas till att bli den primära nivån – första linjen – för omhändertagande av barn och ungdomar vid psykiska hälsa. Samverkan ska ske med elevhälsa för att förbättra tillgängligheten och arbete med förebyggande arbete. Ungdomsmottagningen ska arbeta mer förebyggande tillsammans med elevhälsan och elevhälsocentraler.

Barn- och ungdomspsykiatrin
Antalet barn som behöver bättre stöd för att klara sin skolgång eller sin vardag på grund av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Det finns stora behov av snabbt omhändertagande och korta väntetider till utredning och behandling så att stödinsatser kan erbjudas. Region Jönköpings län har trots omfattande köp och utbyggnad av den egna kapaciteten av neuropsykiatriska utredningar växande köer för utredning och  behandling. Under 2021 till 2023 görs en stor satsning för att bygga ut Barn- och ungdomspsykiatrin både avseende utredningskapacitet och behandling. Ett fortsatt fokus ska ske på utredning för att förbättrad tillgänglighet för utredning och behandling till barn- och ungdomspsykiatrin.

Vuxenpsykiatrin
Den kraftigt ökade volymen av neuropsykiatriska utredningar inom Barn- och ungdomspsykiatrin resulterar i att antalet patienter som behöver stöd från vuxenpsykiatrin ökar och kommer öka ännu mer framöver då en stor del av behandlingsinsatser och all läkemedelsförskrivning sker inom specialistsjukvården. Trenden de senaste åren har varit att cirka 33 procent av patienterna inom BUP behöver fortsatt vård inom vuxenpsykiatrin. Region Jönköpings län ska utveckla det individuella stödet för bättre somatisk hälsa hos personer med psykisk sjukdom i samverkan mellan specialiserade psykiatriska vården, primärvården och kommunen. Stödet att möta och behandla personer med trauma som kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) ska utvecklas. Vården ska säkra att patienter med psykiatrisk problematik i gränslandet mellan specialistvård och primärvård erbjuds god vård och behandling.

Tandvård och munhälsa
Tillgängligheten till Region Jönköpings läns folktandvårdskliniker behöver bli bättre. Avgörande för att nå det målet är att rekrytera och behålla personalen. Folktandvården arbetar med en handlingsplan för att arbeta på nya sätt och samtidigt vara en attraktiv arbetsgivare. Tandvården ska genomföra riktade insatser inom områden där kariesförekomsten ökar i förskola, fritidshem och skola. En informationskampanj ska genomföras och folktandvården ska vara ute på förskolorna och instruerar kring vikten av att borsta tänderna. 

Specialisttandvård
Antalet patienter som behandlas inom specialisttandvården ökar. Befolkningen blir äldre och drabbas av sjukdomar som kan påverkas av bristande munhälsa. Länsinvånarnas behov av specialisttandvård tillgodoses huvudsakligen genom Folktandvårdens odontologiska institution. Ett stort fokus ligger på att förbättra tillgängligheten till specialisttandvården. Ett led i detta arbete ska vara att specialisttandvård också utförs av specialister på allmäntandvårdskliniker. Detta kan innebära behov av att disponera om resurser inom specialisttandvården till förstärkning av verksamheten i Nässjö och Värnamo.

Digitala vårdtjänster
Region Jönköpings län har som mål att bli bäst i Sverige på digitala vårdtjänster. Implementering av e-hälsa ska ske på ett kostnadseffektivt sätt som även leder till kvalitetsförbättringar inom vården. ”Meny till invånare” erbjuder ett samlat stöd som underlättar för invånarna att hantera sin egen hälsa. Plattformen erbjuder stöd och behandling via program för levnadsvanor samt psykisk ohälsa och kronisk sjukdom. För att vården ska kunna dra full nytta av och använda e-hälsotjänster optimalt, krävs kontinuerlig utveckling och förbättring av vårdens processer och arbetssätt. Genom nationell och lokal samverkan kring standardiserat arbetssätt kan vården effektiviseras. Utgångspunkten är rätt information på rätt plats i rätt tid, med stöd av digitala verktyg för vårdplanering, kunskapsstöd, vårdprocessutveckling parallellt med personcentrering och med möjlighet till mobilitet och distansarbete. Patientsäkerhet, verksamhetens och invånarens behov ska beaktas i utveckling och förändring av IT-system.

1177 Vårdguiden
Under 2023 fortsätter arbetet med att förbättra tillgängligheten till 1177 Vårdguiden via webb och telefon. 1177 ska vara en integrerad del i hälso-, sjuk-, tandvårds- och omsorgsstrukturen samt tillhandahålla rådgivning på olika språk. Arbetet ska effektiviseras genom införandet av 1177 Direkt som är en ny nationell satsning. Invånaren kan där lämna sin symtombeskrivning dygnet runt och därmed starta sitt vårdärende. Genom automatiserad symtombedömning och hänvisning till egenvård eller direkt till rätt vårdnivå och rätt vårdkompetens kan kontakter hanteras på ett mer effektivt sätt. Invånaren behöver bara beskriva sina symtom en gång. 1177 direkt – symtombedömning, hänvisning och chatt införs på alla vårdcentraler i länet.

Förebyggande hälsoarbete
Invånarna ska erbjudas stöd till förändring av ohälsosamma levnadsvanor enligt Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling. Att främja folkhälsa är ett arbete inte bara för vården utan för hela samhället. Vårdcentralerna har dock ett särskilt ansvar för att erbjuda personer med särskild risk, som har högre förekomst av ohälsosamma levnadsvanor stöd till levnadsvaneförändring. Särskilda uppdrag innebär hälsofrämjande arbete i socioekonomiskt utsatta områden och fortsätta att arbeta målinriktat för att förbättra folkhälsan hos länets invånare. Region Jönköpings län och länets kommuner satsar gemensamt på att utveckla Hälsocenter tillsammans med invånare, civilsamhälle och föreningsliv. Målgruppen är invånare, främst vuxna, som på grund av sin livsstil eller en eller flera levnadsvanor har risk för framtida ohälsa. Spridningen av Hälsocenter i länets kommuner och hälsocoach on-line underlättar samspelet mellan den nära vården och samhällets möjligheter att ge stöd. Handlingsplanen för jämlik hälsa är en del i samverkan kring folkhälsoarbetet. Den nya regionala handlingsplanen för SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) som utarbetades under 2022 ska tas i bruk och spridas.

Våld i nära relationer
Mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld, könsstympning och våld i nära relationer orsakar stort lidande för många. Region Jönköpings län arbetar med insatser som ska motverka att detta uppstår eller upprepas. Arbetet med att bemöta och omhänderta våldsutsatta personer ska fortsätta utvecklas. Verksamheten ska finnas tillgänglig i hela länet. Särskilt viktiga är insatser som ska motverka att mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld, könsstympning och våld i nära relationer uppstår eller upprepas. Det ska finnas ett strukturera arbetssätt för att identifiera och bemöta hedersrelaterad problematik kopplat till barn och unga. Det finns framtaget utbildning- och informationsmaterial rörande barns utsatthet. Det påbörjade arbetet med implementering av utbildningsprogram med inriktning på hedersrelaterat våld och förtryck ska fortsätta. Exempelvis har hälsokommunikatörerna fått utbildning i ämnet våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

facebook Twitter Email